I teorin låter det helt rätt om man förnimmar effekten av stora krängningsvinklar, som påverkar TWA mycket negativt. Tänk dig en båt som kryssar med en skenbar vindvinkel på 25 grader, utan krängning. I extremfallet 90gr krängning så kommer AWA att vara 0gr även om skrovets längdaxel fortfarande har AWA 25. Desamma gäller även för kölen. Så om man räknar lite på det (jag tror att jag har räknat rätt) och jämför en båt som kränger 15grader med en som kränger 35 så går den senare ca 7 grader lägre pga att vinden mot seglen, och vattenströmmen mot kölen, skenbart har en mycket mindre anfallsvinkel.
En båt som kryssar med 6,4knop och TWA korrigerat för krängningen får ungefär följande VMG:
0 gr = TWA 40,0 = 4,90knop VMG
15gr = TWA 41,5 = 4,79knop VMG
35gr = TWA 48,2
JIMMY @ blur.se wrote:
Opps, han inte klart…
35gr = TWA 48,2 = 4,27knop VMG
Fartskillnaden mot kryssmärket mellan en båt som lutar 15gr och en som lutar 35gr blir då ca 11%!!! Dvs, helt rökt på kryssen!
Reply
JIMMY
Posted October 7, 2013 at 22:55 | Permalink
Fort men fel…
(Räknade att kölen hade samma 25gradiga anfallsvinkel som seglen vilket inte blir rätt)
Nedan borde vara mer rätt:
Kryssfart 6,4knop
0 gr = TWA 40,0 = 4,90knop VMG
15gr = TWA 40,9 = 4,84knop VMG
35gr = TWA 45,0 = 4,53knop VMG
Skillnaden i fart mot kryssmärket mellan 15 och 35 graders krängning blir ca 6,5% i VMG, så en båt som kränger mycket är fortfarande helt rökt på kryssen och denna simpla beräkning tar inte hänsyn för minskad projicerad segelyta och drivkraft så i praktiken är skillnaden ännu större…
Mitenkäs sitten kallistuksen vaikutus vesilinjan pituuteen ja sitä kautta runkonopeuteen? Nykymuodin suoralla keulalla ja perällä ei taida juuri eroa syntyä, mutta FE tai vielä enemmän suurella peräylityksellä varustetut kuten H-vene tai vaikka HR-36 (vesilinja on n. 2 metriä runkoa lyhyempi), ovat kallellaan paljon "pidempiä".
Muuttuuko siis runkonopeus kallistuksen myötä vai ei so. onko runkonopeuden laskeminen ilmoitetusta vesilinjanpituudesta soveltuvampi moottoriveneille ja laatikkomaisille purjeveneille kuin purkkareille joissa on keula- ja peräylitystä?
Olen ymmärtänyt, että keula- ja peräylitys nimenomaan lisäävät runkonopeutta veneen kallistuessa. Kts. esim. pohjoismaisia kakskakkosia tai mitä muita tahansa pitkiä ja kapeita veneitä (joissa on ylitykset).
FE:ssä varmaan etu on kyseenalainen, koska leveyttä on kuitenkin jonkin verran.
